Söndag

Den där efterlängtade heldagen med massa sol vid poolen blev aldrig av idag! Det tråkiga helmulna vädret gjorde oss sällskap istället. Blä så tråkigt! Varför just på våra lediga söndagar liksom?

Jag inledde förmiddagen med att packa alla mina saker faktiskt. Kunde ju vara bra att passa på denna tråkiga mulna dag, ska ju ändå åka vidare på tisdag. Imorn har vi dessutom annat att göra, och är det sol så vill jag vara ute i den! Packandet gick faktiskt rätt bra. Skönt att se att grejerna verkar få plats iaf ;) Dock så tror jag att min väska väger lite mer än de där 23 kg som jag får ha... men det visar sig. Tror dessutom att min lösning på alla problem jag skaffat mig kommer funka också, jag tror att alla saker kan komma hem hela! Det vore ju liksom väldigt trevligt!!

Wes och Jarryd och sällskapet kom ut till camp igen. Jarryd för att stanna ytterligare några dagar. Wes för att spendera lite tid innan han ska till granncampen för att jobba, på Sigwe. Grabbarna spenderade en del tid med varandra. Jag försökte få lite gjort.. FGASA-eleverna hade sitt. Mieke och Marjolein höll sig på sitt håll... En allmänt tråkig dag typ ;) Han prata och umgås lite med Wes innan han drog vidare också. Men han sa aldrig hejdå innan han åkte, det var ju lite taskigt. Jag var inne i vår rondawel just då, han hade letat efter mig men ville inte knacka utifall jag (eller Mieke) låg och sov. Jahapp. Tack då.. ;) Får hoppas man hinner träffa på honom min sista kväll innan jag flyger hem sen då, den som jag tänkt spendera någonstans i Hoedspruit.

Svenska Kristina kom tillbaka denna dag, för att göra FGASA. Kristina som varit här förut, som jag hört en del om men som jag inte träffat. Ja mer än på bensinmacken i 2 sekunder igår kväll då. Hon och hennes pojkvän Doug kom hit på förmiddagen innan utbildningen började, han lämnade han henne och åkte sen igen. Tillbaka till Tshukudu som är ca en mil härifrån, där vi var på Walk with the wild, där han jobbar. Så vid 12 så började de övriga (Myrthe, Ellen, Kristina samt en afrikansk man) sin FGASA utbildning. Medan vi andra typ inte gjorde något alls.

Efter deras introduktion så satt vi alla och var lite mer eller mindre rastlösa. Skönt att ha en svenska att prata lite med igen, någon man förstår vad hon alltid säger, om det så är på svenska eller engelska. Ingen holländska där inte, vilket jag får dras en hel del med! ;) Och inte fattar många ord av. Okej, jag kanske kan förstå en hel del ord här och där. Men sammanhangen är det ju inte många ggr man får ihop....
Efter en stund satt vi och funderade på en drive... men vi visste inte. Sugnette är ju inte här, så vi skulle få fråga Brass om vi fick låna bilen i så fall. Men lite senare så kom Kristina till oss i köket och frågade om vi ville ta en walk!! Ja!! Men med vem? Jarryd svarade hon. Jag hade t o m glömt bort att han var här, hur är det ens möjligt? Haha... :) Vår lilla Jarryd. Så yes, absolut. Vi gjorde oss redo och gick på en walk med Nick och Jarryd. Skönt att få komma ut lite. Fast... jag vet inte, Nick var lite skum på walken. De båda har ju gjort FGASA redan, och de tre andra förutom jag, Mieke och Marjolein påbörjade ju sin FGASA nu. Han frågade en massa om olika saker, som han tyckte de skulle kunna. Hallå, de hade sin första dag, med en introduktion! Och vi andra, vi fick typ inte svara. Allt kretsade runt att FGASA-eleverna skulle kunna alla svaren. Jaja.... jag o Mieke hängde lite mer åt Jarryds sida till slut. Men men, vi fick en walk iaf! En liten rastning.. O i slutet på walken så fick vi se riktigt fina, hyfsat färska, lejontracks! Fast inga lejon....


Idag var sista dagen med serverad mat för mig här på Campfire. För imorn är sista kvällen, då är det måndag och vi lagar maten själva. Så nu är det dags att vänja av sig med efterrätt efter varje middag! Och när man är hemma på svensk mark igen så gäller det väl att byta ut den där efterrätten mot en daglig löptur istället! Har lite att ta igen känner jag.. Sprang Premiärmilen under 58 minuter en vecka innan jag åkte. Sen dess har jag inte sprungit en enda runda! Blir lite till att börja om från noll. Inte riktigt kanske. Men nästan. Men hoppas vara tillbaka på någon vecka eller två! Hoppas kan man alltid!
Stackarn Marika, som egentligen bara är här för att hälsa på, fick äran att laga middagen till oss idag. Brass, som var den enda som var kvar här ute på camp av de ordinarie, åkte in till stan på kvällen.. Det var ju snällt. Jaja, Marika verkade inte lida allt för mycket. Och vi tackade henne snällt för maten!!
Maten kom tidigt, mycket tidigare än vanligt. Efter maten satt vi o filosoferade lite och vissa kände att de kanske skulle gå mot sängen. Men haha, nej, klockan vara bara 18.15!! What? Det var nog precis vad vi alla kände... men så var det. Det var faktiskt ingen som knatade till sängs riktigt så tidigt :)